Tillförlitlig information grunden för åtgärder under pandemi

Rationellt beslutsfattande under pandemier kan inte bygga på enskilda analyser eller uttalanden från enstaka experter. Nationella rekommendationer kan heller inte alltid tillämpas på lokal nivå. Det sjukvården behöver är en globalt förankrad informationsstruktur som stödjer bevakning av smittspridning och planering av åtgärder på såväl nationell som lokal nivå, utan att störa den dagliga vårdverksamheten. Tillförlitlig pandemiinformation är en grund för samhällets och sjukvårdens kapacitet att begränsa konsekvenserna av covid-19-pandemin.

Under utvecklingen av en pandemi strävar beslutsfattare efter verkningsfulla åtgärder. Hanteringen av data och information om smittspridning och patienter som insjuknat är därför en nyckelfråga både för sjukvården och samhället i stort. Många pandemiåtgärder måste planeras och utföras på regional nivå.

Svenska sjukhus är regelmässigt överbelagda; i genomsnitt upptar 103 patienter 100 sjukhusplatser [1]. Det är därför angeläget att på lokal nivå följsamt kunna frigöra och tillföra nya platser för vård av patienter med svåra infektionssymtom och att samtidigt säkerställa att det inte uppstår undanträngningseffekter i den övriga vården. Information om provtagningsresultat, antal smittade och sjuka, eventuella riskfaktorer, genomförda vårdåtgärder och avlidna behöver definieras begreppsmässigt och struktureras enhetligt samt registreras i vårdens system.

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter ska till exempel diagnoskoden ICD-10-SE U07.1 (covid-19, virus påvisat) uteslutande användas för patienter med bekräftad covid-19-infektion [2]. Under utredning ska andra diagnoskoder användas för att undvika missförstånd.

För säker vård av covid-19-patienter måste begreppsmässig enhetlighet i dokumentationen tillämpas genom hela vårdkedjan. Data av hög kvalitet krävs även som grund för epidemiologiska översikter och befolkningsprognoser. Därför måste enhetlighet också genomsyra sjukvårdens informationssystem.

Region Östergötland har i samarbete med Linköpings universitet och med stöd från Vetenskapsrådet, MSB och Vinnova utvecklat och utvärderat en infrastruktur för data- och informationsbehandling under utbrott av epidemier inom regionen [2]. Infrastrukturen har vidareutvecklats löpande och används för simuleringar, nulägesöversikter och regionala korttidsprognoser av vårdbelastning under covid-19-pandemin [3-9].

Pandemiers snabba utveckling kräver att informationshanteringen är väl förberedd och kräver enhetlighet i begrepp och strukturer för snabba och tillförlitliga nulägesanalyser och för att man med ett evidensbaserat underlag ska kunna uttala sig om det fortsatta pandemiförloppet. I dag är det oklart i vilken grad sjukvårdsregionerna i Sverige har varit förberedda för pandemisituationen.

Den infrastruktur som utvecklats inom Region Östergötland är ett komplement till befintliga informationsresurser på global, nationell och myndighetsnivå. Enhetlighet i sjukvårdsregionernas informationshantering ger möjlighet att dela data och analysresurser mer effektivt. Exempel på viktiga gemensamma resurser under en pandemi är Folkhälsomyndighetens tjänst »Hälsoläge« för delning av data från 1177 Vårdguiden [10] samt Svenska intensivvårdsregistret [11].

Enhetlig informationshantering inom sjukvårdsregionerna är en förutsättning för att optimera samhällets och sjukvårdens kapacitet att begränsa konsekvenserna av pandemin orsakad av sars-cov-2. Erfarenheter och metoder från ett mer än decennielångt forsknings- och utvecklingsarbete i Region Östergötland utnyttjas redan inom pandemiarbetet i Region Skåne och kan även användas inom fler sjukvårdsregioner.